Om gruvor och guldgruvor

När man tänker på en gruva kanske de flesta tänker tillbaka på äldre tider. Gruvarbetare täckta i sot, med hackor, pannlampor och uppkavlade ärmar, som befinner sig långt under jorden och arbetar dagen lång för en lön som knappt går att leva på. Världen har kommit lite längre sen de tiderna, både blivit lite miljövänligare och grävt lite djupare.

Miljöfrågan om gruvor

De flesta gruvorna som vi har i Sverige idag har en mindre miljöpåverkan än vad de hade tidigare. Den påverkan som är mest märkbar idag är det faktum att en gruva sprider damm och oljud i sin närhet, sedan går det ej att komma ifrån utsläppen från gruvan, som då påverkar vattnet omkring sig, som sjöar, grundvatten och älvar. Men det tydligaste påverkan från gruvor är det gruvavfall som kommer ifrån dem. Gruvavfallets form beror på vilken gruva som det rör sig, dvs vilken malm som bryts. I Sverige har vi oxidiska malmer och sulfidiska malmer. Det förstnämnda finnes mest i Norrbotten, medan det andra finnes i Västerbottens Skelleftefält.

Gruvavfall

Sulfidiska malmer används främst för att bryta zink, fly, koppar, silver och guld. Om avfallet från dessa brytningar hanteras på ett felaktigt sätt kan detta bli en miljöfara. Men i dagens samhälle är arbetarna mer medvetna om riskerna än förr i tiden, och är medvetna om att gruvavfallet ej får lämnas utan täckning. Det största miljöproblem kommer istället från gammalt gruvavfall, från tiderna då gruvarbetarna och gruvägarna främst ej var medvetna om miljöfaran med gruvavfallet. Gruvavfall kan bestå av antingen gråberg eller anrikningssand. Gråberg ser ut som namnet vittnar, gråa stenar som bryts för att gå nå malmen i gruvorna. Anrikningssand är mer korning och sandartat än gråsten, och detta brukar i Sverige återvinnas ut till vattnet.

De största guldgruvorna

Guld, som bryts från sulfidiska malmer som nämndes ovan, är en väldigt sällsynt metall, därav priset på det. Tidigare har man vaskat guld, men i dagsläget byts nästan allt guld från gruvor. De största guldgruvorna idag går att finna i Johannesburg (Sydafrika) i en gruva som heter Withersand Basin. Nästan 50 % av allt guld som har utvunnits genom tiderna kommer från den gruvan. Gruvan har grävts så djupt att det tar ungefär två timmar för en gruvarbetare att ta sig tillbaka till ytan. En annan stor guldgruva finnes i Indonesien, som heter Grasberg. Detta är ett dagbrott som räknas som världens största guldgruva, samt har den även en väldigt stor koppargruva samt silvergruva. Denna gruva bryter metaller både ovan jord och under jorden.

Fler guldgruvor

Fler gruvor går även att finna i Uzbekistan, som heter Murantau. Denna gruva ägs av ett statligt företag, men ursprungligen ägdes den av Sovjetunionen och stod för större delen av dennes guldproduktion. I Australien går det även att finna en guldgruva vid namn The Super Pit. Namnet är en direkt koppling det till faktum att gruvan ser ut som ett väldigt stort hål i marken- eller pit som man säger på engelska. Gruvan är mer än 100 år gammal och anses vara så pass stor att den även går att se från rymden.